Jag har säkert nämnt tidigare om mina underbara kollegor som med största engagemang deltar och stöttar i min fett/motionskamp.
Jag befann mig i matsalen ivrigt smaskande raggmunk och fläsk med god aptit.. mkt god aptit.. när jag förkunnar att nu hade jag minsann satsat pengar på ett par riktigt bra träningsskor.
Det är A och O när man ska komma iform och stolt berättar jag om mina.
På varje arbetsplats finns det alltid en Mr Snygg, eller hur? Så även på min givetvis, även han delaktig i mitt nya liv!! Han berömmer mitt val och min kamp och jag suger i mig som en svamp samtidigt som jag skrapar tallriken med sista fläskskivan......
Då i fläskdimman hör jag mig själv säga givetvis följer jag med, kul, spännande, absolut när han föreslår att jag ska följa med ut och powerwalka!!!!!!
Tydligen ska man gå med vikter runt armar och ben i snabb marschtakt!!!!
Helt plötsligt befinner jag mig omklädd och Mr Snygg säger att vi tar bara lilla rundan på 5 km så du får känna på det lite grann!!!!!!
Jaha då bär det iväg, första kilometern funkar, raggmunken ger energi och han är ju så grymt snygg!! Sen börjar mjölksyran, och vet ni hur jobbigt det är att försöka le, hålla in magen, vara sällskapligt roande och försöka att inte flåsa som en brunstig älg?
Armarna väger bly och jag försöker diskret torka bort både dregel och snor som börjar rinna men orkar ju för fan knappt få upp armarna. När dimman rinner ner i ögonen (tror det var svett) börjar han prata om pulsträning.. klart vi ska göra det flåsar jag fram och försöker febrilt att få in så mycket syre som möjligt, som tur är springer han framför mig så med siktet inställt på (skinkorna) ryggtavlan, stapplar jag efter. Skyller lite hurtigt på att jag glömt gå på toa och viker in bakom en sten, där tömmer jag ur mig raggmunken, vet ni hur svårt det är att spy tyst när mr snygg står och väntar samtidigt som han joggar på stället med höga knän?
Resten av resan är en dimma, nästa vakna tillfälle ligger jag på golvet i omklädningsrummet, där jag med stadig röst förkunnar att jag bara mediterar efter träning för att hitta balansen igen!!! Golvet under mig är blött, av min svett! När jag andas låter det som en vrålande brunbjörn.
Mr Snygg ger mig tummen upp nästa gång vi möts, säger att det gick ju jättebra, visst var det kul, följer du med fler gånger?
Jag hör mig själv säga att det är klart jag gör samtidigt som jag vilar ögonen på killen som älskar att spela schack, visst är han nästan snyggare.....
24 kommentarer:
Jösses Amalia! Du kunde ju ha strukit med på kuppen! Du skulle aldrig ha tagit vikter så där första gången, det räcker att bara gå i maklig takt tills man känner att man klarar det innan man tar vikter! Powerwalka gärna men ta det lugnt! (fast å andra sidan gav du ju oss alla ett gott skratt!)
Du är ju för rolig! När jag kom till " jag försöker diskret torka bort både dregel och snor som börjar rinna men orkar ju för fan knappt få upp armarna" började jag gapskratta och nu kan jag inte sluta.... :D :D :D
Åh HerreMinJe som du får till det... Asgarvar och ser mig själv i samma situation, att du inte "dog" det hade ja minsann gjort...
(kan knappt sluta skratta....)
Hahaha!!! Håller med föregående inlägg, att du inte dog!!!!! Strunta i vikterna!! Ta det lugnt i början träning ska vara kul! Prova med stavar istället. Inte är det lätt att kombinera träning och handarbete. Sitter just nu i skrivandets stund ombytt och klar inför dagens "powerwalk"!
Hahaha.. det var raggmunken som gjorde det!
Håller med Monica Hansen att det var nog raggmunken som var boven i dramat :-)
Jag bara ler......och vilken tur att du inte dog så du kan underhålla oss med dylika berättelser! Kram på dig!
Det där lät intressant! kämpa på! Kramar
Åh, Sunna, när kommer din bok? Jag skulle köpa direkt, du skriver SÅ bra! Stort leende och stor kram!
Inte ens Mr Snygg kan vara värd det du fick genomlida. Kram Marie
Jag köper boken också direkt. Men det måste finna bilder också.
Du är för j...a härlig.
Kram
Hej Sunna!
Vad duktigt gjort av dig att hänga med så bra, men tänk på att det inte är värt livet...!
Och allt behöver inte ske på en och samma dag.
Har man tur, så kommer det flera!
Ha det gott!
Marita
Hahahahaha GO GIRL..... Men jag måste få veta nästa gång...ska sitta på kullen med iskall pepsi kameran i högsta hugg och vara din allra bästa Hejarklack.. LOVE YOU / Ch
Tack för att du hjälpte mej bränna x antal kalorier genom att skratta högt och länge när jag läste om dina bravader! Jag ska skicka dej ett mail på "Anna Ankas mamma on the beach" så kanske du tar det lite lugnare nästa gång:) Kram
Hahahaha - fantastiskt skrivet! Misstänker att det där blir mitt öde snart, eftersom jag bestämt mig för att börja träna boxning. Inte slå-på-varandra-träning alltså, men hoppa rep, slå på säck och bli allmänt trakasserad av hårda människor med bra kondition. Och min kondition är nog... Ja, själva begreppet "min kondition" är en överdrift, eftersom den är obefintlig :)
Roligt att du fortsätter underhålla oss - det är alltid lika kul att titta in på din blogg!
Grattis till vinsten! Kramar ;)Mia
Du är helt underbar som bjuder oss på det här skrattet! Vilken berättelse!
Jag har också nya joggingskor. Nu har du gett mig inspiration - ja faktiskt (!) att ge mig ut och motionera. :)
Stor stor kram!
... och jag älskar avslutet på berättelsen. Ja, hela berättelsen, så klart. Men slutet. Oooh. ♥
Hahaha...vrålflabb...jag tror jag trillar ur fåtöljen...det var det roligaste jag läst på länge!!
Det är klart man väljer en schack-kille!
Ja men ditt kort var på närmare håll
Hej! Jag skulle gjort precis som du: välja den snygga. Du och dottern är välkomna när klänning ska fixas.
Fläskdimmor är luriga...... Hur snygg han än är.... Men många glada skratt blev det! Du får allt vara lite försiktig med kroppen. Inte Tokkuta med vikter på nyäten mage.... Tullmössa! ha en bra helg!
Åh du skriver så himla bra! Vad jag skrattade, var tvungen att läsa ditt inlägg för maken som också fick sej ett skratt! Satsa du på schack-killen :-)
Skicka en kommentar