Dags att återigen köra de långa milen till Arlanda för att lämna av sonen som ska iväg på ännu ett nytt äventyr på obestämd tid...men minst ett halvår...Första anhalten blir Bali..Och jag ska sitta här med mina favoritböcker och sakna, och när saknaden är extra svår ska jag sticka ytterligare en bård på tröjan han ska få när han kommer hem, och jag har en stark känsla av att den kommer vara mer än färdig den dagen, full av motiv som passar just han.
Må gott
9 kommentarer:
Jobbig känsla, men härlig samtidigt, (sagt förut kanske?
Ni har lyckats få det där självständiga barnet som man ju egentligen vill ha? ;)
Kram på dig!
Christina
Usch vad jobbigt att ha sitt barn så långt bort. Då får man sysselsätta sig med stickning ett halvår eller så... ;)
Barnen växer upp och ger sig ut på egna äventyr! Vilken tur att internet finns så man kan hålla komtakten! Får snapchats från Thailand nu, den resan är dock bara tre veckor drygt! :) tröjan ser spännande ut! Sockarna jag fick lära mig på stickcafeet är vist ut boken Hönsestrick, har dock aldrig sett boken i verklighet!
Miastickar!
Härligt med självständiga ungar, hoppas han får utlopp för sin äventyrslust! Nyfiken på om ni ger iväg till Jokkmokk till helgen? Kram
Spännande att se tröjan klar den kanske behövs när han kommer hem från värmen
Tur att du har en sakna-tröja!
Bra idé att kanalisera sin längtan i en tröja!
Små barn små bekymmer, stora barn... och visst ligger det något i det, när barnen är små har man full koll på vad de gör men visst glädjer man sig åt när de själva kan flyga :)
Bra att ha din stickning när saknaden blir för stor den ser verkligen härlig it.
Ha en bra dag.
Annika
Jag förstår att saknade är stor!
Men vid det här laget vet du ju att han är så duktig och klarar sig bra "där borta". Sen kommer han tillbaka och du får krama honom hur mycket som helst :)
Vilken bra idé med tröjan. Det tror jag känns jättebra att du stickar på den när du saknar honom extra mycket!
Kram!
Skicka en kommentar