torsdag 14 januari 2010

Skitfula vantar

Följande dialog utspelade sig hemma mellan älsklingen och mig
S- Jag har gjort en ny modell på vante
Ä- jaha, oj då
S- är dom fula?
Ä- nä då, kanske annorlunda
S- vadå annorlunda, är dom fula?
Ä- kanske mycket hemslöjd
S-???? är dom fula?
Ä- Ja, skitfula
Och då såg jag att han hade nog rätt, men modellen tyckte jag om i alla fall.

Sen vill jag säga ett stort TACK för alla underbara hälsningar, stöttande kommentarer och mail.
Era ord värmer, livet fortsätter men visst är det någon som saknas.
Moses är lite vilsen just nu och undrar var hans kompis är och jag tycker ständigt att han fortfarande sitter vid min sida, så kommer det säkert vara ett tag.
Vi tar ett steg i taget, Må gott alla

20 kommentarer:

Fröken Rimme sa...

Jag måste ju säga, att jag inte alls tycker att vantarna är fula. De för tankarna till fårskinnsvantar, där man vikt upp pälsen längst ned. De skulle nog vara superfina i ett grovt garn!

Pixi sa...

Förstår att det e ett steg i taget o väldigt tungrott,men du e stark du kvinna,o skönt att ni har Moses...sen till vantarna...typiskt karlar att linda in det för att till slut säga som det e,onödigt!!haha..Jag tycker de vart skitfina..haha fast min gube tycker jag oxå gör fula vantar så det kanske e nåt syndrom,haha..kram kraaaaaaaam=)

TruckerElin sa...

När jag var tvungen att ta bort min hund Viggen, blott 4 år gammal, så kände jag honom vid mig länge efteråt. Jag kunde riktigt känna hur han klev upp i sängen hos mig och jag kunde se han springa på ängen när jag var ute. Det var så skönt att "se" honom för han var lycklig o bekymmersfri och sprang med vinden. Jag mådde piss av att inte ha honom längre plus att hela mitt liv var kaos och jag mådde uselt. Han fanns vid min sida ända tills jag mådde bättre igen, som för att trösta och försäkra sig om att jag hade det bra innan han kunde gå vidare.. Trodde aldrig på något speciellt efter döden förut, men nu efter detta så känns det som att Nåt finns det.

Mia stickar sa...

JA visst blir det tomt när en hund lämnar en! Tur nog har vi som du flera men var hund är ju speciell!

Monica Hansen sa...

fula vantar kan också värma gott:)

Margita sa...

Jag tycker att vantarna har personlighet och det är ingen risk att någon tar fel vantar.

☆ Virkaholic ☆ sa...

Vantarna var lite..... annorlunda ;)

Jag förstår precis hur ni känner er, vi förlorade vår fyrfota-kompis den 7/12... Hör henne fortfarande ibland...

Sofia-Sobeide sa...

:D jag tycker de till vänster är riktigt snygga!

Jo man får ta ett steg i taget. Det är snart två år sedan vår Saga lämnade oss, hon var bara 5 månader gammal. Jag funderar och tänker ofta på henne och gråten kommer många gånger ännu trots att det gått en så lång tid. Vi varken vågade, ville eller orkade skaffa en ny hund så det blev ju först i höstas som vi fick Imma.

Mia sa...

Vantarna var ju snygga. Tycker om lite speciella grejer.
Tänker på dig i din saknad.

Eva sa...

Åh in´t é dom fula !
Vovven finns nog hos dej iaf,fast i en annan dimention.

Fattar inte varför vi inte kan maila varandra ???jag har skickat flera till dej oxå,bl.a ett på uppifrån och ner barnkoftan i en större storl.It´s magic !

Mia stickar sa...

Vad är det för storlek på den större koftan?

Rosenvante sa...

Tycker de blev härliga jag.
Vår katt Whisper försvann bara sommaren 2004 och jag har honom fortfarande runt benen, det kanske är så för att man aldrig fick säga hejdå till honom och inte vet vad som hänt. De andra som man vetat om och hann ta farväl av tog ett tag innan de bleknade om du förstår vad jag menar.
Tänkte också på hur Moses tog det och att han antagligen letar och är vilsen. Ja, det är jobbigt att skiljas.
Kramen

Cecilia sa...

Skitfula är de inte men annorlunda, tycker jag! Min dotter kom förbi och hon hälsar att de är skitFINA! :-)

Jullan sa...

Tycker inte du ska lyssna på din man!! De är inte alls fula!
Så otroligt sorgligt med din stackars vovve. Jag vågar inte ens tänka tanken när den dagen är dags...

ÄNGLASTINA sa...

Inget fel på dom,nu för tiden kan man kombinera med färger som för verkade udda.
Klart att han saknar sin kompis och undrar vad som hänt.

Mia sa...

Du behöver inte vara rädd att någon ska ta dom. Tack för i onsdags, ses snart igen hjärtat! Puss

Astrid sa...

Äsch, karlar. Dom fattar ju inte hur vantar ska se ut.
Vildsvin ja, det är väl bara el som håller dom borta. Men det blir jobbigt med vallarna om man ska ha elstängsel runt allt.

Soili sa...

Alla vantar är unika isynnerhet om dom är hemgjorda.Att värma fusna fingrar är det viktigaste.
Min kisse blev sjuk och fick somna in för ett antal år sedan.Hon var "närvarade"hos mej i ett år efteråt.Kram.

svartanova sa...

Den dialogen gav mig ett gott skratt. Tack för att du bjuder så på dig själv. Du är så äkta, det gillar jag!!! ♥

Idag har jag skrivit ut ditt mobilfodralsmönster och ska be min mamma sticka. :) Tack!

Ha en riktigt fin helg!!!

Kram, Annelie

Caprifool sa...

Varför ens fråga karln? Du vet ju själv vad du tycker :-) Och DET, är det enda viktiga.

Själv tyckte jag dom varken var fula eller "hemslöjd" Dom ser ut som.....ja, vantar!